poesikväll

In i mitt synfält trillar man. Män.
Jag bara tittar på dem. Jag varken slickar eller petar på dem.
Jag nöjer mig så. Då. Ju.
Jag petar nu näsan, utan att fynda. Eller skynda.

Jag skrev precis den dikten till er! Jag kallar den 'sommarregn i morgondis'

I morgon åker jag åter tillbaka till Stockholm. Det gör mig nervös. Aftonbladet gör mig nervös. Södra Sverige gör mig nervös.
Väldigt nervös.
Jag älskar nämligen inte dö. 
Varför varnar man för snökaos då det bara trillar lite snö? Varför lär man sig aldrig, här nere, att byta däck i tid? Eller att köpa vinterdäck över huvud taget? Varför kan man inte manövrera lite snöflingor? Varför stannar trafiken? Varför kör ni bilar, då ni inte kan? Å. Lägg av. Åk hem. Försvinn.

Tar jag mig välbehållen hem.. Låt mig, förresten, omfrasera: När jag välbehållen tagit mig hem, ja, då hoppas jag på samkväm med Hockey. Tänk bara, vad trevligt det vore!

Nu ska jag njuta av min sista kväll med bruttorna, för denna gång.
herrah

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits