Close enough
Gårdagen var en besvikelse .
In i det sista vidtog jag våldsamma protester, återigen mot mig själv, för att fördriva den; Den förpestade tisdagen.
Men så ringde Stina. När Stina ringer blir allt bra, om än huvudelen av samtalet hängavs åt rådande konfys gällande fallosburna varelser på två ben.
Och annat. Fint, bra och trevligt som träningsverk, handdukar på höfter och landstingsinriktad irritation.
Livsglädjen rann åter stavelse för stavelse tills Stina somnade i telefonen, varvid jag begav mig mot kyrkstan och
Kims krossade armbåge där cheesnachos, påskmust och våldsfilmer väntade.
(bland annat the condemned och jag kunde inte riktigt sluta förundras över
Vinnie Jones och Ljt gissasjälvvemjagmenar's likhet.)
Den förpestade tisdagen övergick därmed till en finfin onsdag.
Oåterkallelig energi tog väg i den för en gångs skulle icke-fabrikstillverkade sömnen.
Energi jag dock lagrar tillsvidare. Förslagsvis till helgens aktiviteter.
Vidare är jag till bristningsgränsen fylld av kärleksindränkt tacksamhet gentemot de mina tre.
Mina ständiga förtrogna; mina sympatisörer, beskyddare och likasinnade: Johanna, Linnea, Maja.
You're the wind beneeth my wings, och allt klichéIGT vad det innebär.
Jupp. I morgon beger jag mig mott norr.
Bil med Baby till lycksele varvid jag byter till den litet mer miljövänliga kollektivtrafiken för
vidaretransport mot slutdestinationen Pradise on eart; F21.
Glaset är halvfullt.
P.S. F21are är söta när de underskattar folk söder om .. somethin':
Observera att här i Luleå råder fortfarande vinter, tänk på att ha med varma kläder
NU åker jag!
D.S.
In i det sista vidtog jag våldsamma protester, återigen mot mig själv, för att fördriva den; Den förpestade tisdagen.
Men så ringde Stina. När Stina ringer blir allt bra, om än huvudelen av samtalet hängavs åt rådande konfys gällande fallosburna varelser på två ben.
Och annat. Fint, bra och trevligt som träningsverk, handdukar på höfter och landstingsinriktad irritation.
Livsglädjen rann åter stavelse för stavelse tills Stina somnade i telefonen, varvid jag begav mig mot kyrkstan och
Kims krossade armbåge där cheesnachos, påskmust och våldsfilmer väntade.
(bland annat the condemned och jag kunde inte riktigt sluta förundras över
Vinnie Jones och Ljt gissasjälvvemjagmenar's likhet.)
Den förpestade tisdagen övergick därmed till en finfin onsdag.
Oåterkallelig energi tog väg i den för en gångs skulle icke-fabrikstillverkade sömnen.
Energi jag dock lagrar tillsvidare. Förslagsvis till helgens aktiviteter.
Vidare är jag till bristningsgränsen fylld av kärleksindränkt tacksamhet gentemot de mina tre.
Mina ständiga förtrogna; mina sympatisörer, beskyddare och likasinnade: Johanna, Linnea, Maja.
You're the wind beneeth my wings, och allt klichéIGT vad det innebär.
Jupp. I morgon beger jag mig mott norr.
Bil med Baby till lycksele varvid jag byter till den litet mer miljövänliga kollektivtrafiken för
vidaretransport mot slutdestinationen Pradise on eart; F21.
Glaset är halvfullt.
P.S. F21are är söta när de underskattar folk söder om .. somethin':
Observera att här i Luleå råder fortfarande vinter, tänk på att ha med varma kläder
NU åker jag!
D.S.
Kommentarer:
Trackback