Jag har svårt att släppa Foppa. Och jag älskar att jag kallade honom Peter Foppa Forsberg i drömmen.
Jag har youtubat honom hela morgonen. <3

Bestämde mig för att det är värt att satsa på ett liv med honom i verkligheten också.
Och som ett litet tecken från ovan så hade pappa köpt mig en risifrutti igår, som jag åt imorse.

'Det finns en risifrutti i kylen om du är hungrig. Det är Foppa på den.'
'Han heter Peter Foppa Forsberg pappa.'
True story.

Höll på att berätta för honom om drömmen, men hejdade mig själv i sista stund. Osnyggt sätt och helt fel person att TMIa.
Hursomhelst, jag åt risifruttin trots att pappa var så respektlös med hans namn. Och ingen har väl missat de helt fantastiska reklamerna med honom?
MAN KAN JU FÖRFAN VINNA EN HELDAG MED HONOM?!

Dåni. Då kommer han dumpa den där 22åriga Nicole och slå sig samman med mig istället.
Måste.. Jag måste bo i det där huset. Med Peter Foppa Forsberg.

Jag hamnade i någon slags koma. Jag vaknade och det är söndag helt plötsligt.
Jag TRODDE att jag sovit dåligt och vaknade tidig lördagmorgon. Men nej, jag sov väldigt djupt och det är söndagmorgon.
Drömde en helt fantastisk dröm om Peter Forsberg.

Jag sprang omkring på ett ICA-lageroch jagade en särskilt flaska trocadero i en ENORM, öppen hiss som gick skitfort, så jag var tvungen att springa upp och ner för massa strappor och hissjäveln stod bara stilla i typ 30 sekunder.
Jävligt irriterande..
Efter ett tag så var Kicki och en lagerarbetare efter mig, för de ville få mig att lugna ned mig.
Och på ett av våningsplanen stod typ 5-6 småpojkar IVÄGEN för mitt springande och jag bara plöjde igenom dem.
Kicki och lager-tjejen stannade till och stod helt stilla. Så jag stannade också och kollade på de små pojkarna som sköt puvkar på en darttavla.
Sen gick kicki fram och kramade en stor kille i full hockeyuttrustning.
Sen vända han sig mot mig och sa; Hej Maria.

Han tog av sig hjälmen, i slow motion, såklart, sen log han sådär fint som bara han kan, min Foppa, och sträckte fram en av handsken svettvarm hand och snurrade mig, som i en dans.
Jag presenterade mig och sa att jag alltid vart ett fan och att jag var där för att hitta rätt trocadero.
Då belv han mörk i blicken och sa åt mig att sluta ljuga.
'Vi har träffats 12 gånger nu, och varje gång har du ljugit.'

'Men vad säger du, Peter Foppa Forsberg?' sa jag och såg hur han drog fram ett a4 ur axelskyddet. På papperet hade han skrivit upp alla gånger vi träffats
Datum, plats, vad han kände vid tillfället och vad jag sa att jag gjorde.
Tredje gången vi träffats var jag sex år gammal och han pekade och sa; Det här var första gången jag insåg att jag var intresserad av dig, men du var alldeles för ung. Så jag har väntat.'
(hahahahahhahahahahhahahahah sjuk man är i huvudet..)

Sen tog han med sig hem till sig. Det var så stort och fint. Och jag var så kär. Och han var så kär.
Han dumpade sin andra tjej och hans mamma bodde också där. Hon var hemsk. Hon hade hand om en tjock liten pojke som jag spelade ett ascoolt krigsspel med.
åååååååh Foppa. Tack för inatt. Det var underbart.

Shiieet hörrni. Min tro. Jag är båd säker och ambivalent i detta ämne. Jag vet att jag tror, men har inte riktigt kommit överrens med mig själv vad jag tror på.

Jag är ganska uppvuxen i svenska kyrkan. På ett icke-påtvingat-troende-kinda way. MamsPaps möttes, av outgrundliga anledningar, via kyrkan. Min mor är teolog ( hon får uträtta vigslar. Rätt phett!), och har under sin uppväxt varit aktiv i svenska kyrkan, så visst; man kan hävda att jag blev uppfostrad med viss påverkan. Mormor insisterade på Gud som haver när vi skulle sova. Båd Fader vår, välsignelsen och trosbekännelsen sitter i ryggmärgen. Så ock Jungfru Maria (hehe. hehehhe.. HEHEHEH)
Men det ska gudarna veta! Mor och far är från vitt skilda bakgrunder. Mor var nyanställd och fullt utbildad teolog vid vilhelmina församling då far 'klev in i leriga, oreanga hängselbyxor och stövlar, som den vaktmästare han var' och någon kollega stötte mamma i sidan och fnissade. Mamma FNÖS.  Hon fnitter-fnös inte; utan FNÖS.
Sen gifte de sig.

:')

Jag älskar kyrkor. När jag precis lärt mig prata och klev in i Skellefteå kyrka, som än i denna dag är min absoluta favoritkyrka av alla kyrkor i hela världen, så utbrast jag 'Åååååååh! Stora kyrkan i vilhelmina i norge.' och klappade händerna. Dock utan särskilt cleana r och s. Var dessutom en medihora i hemmiljö. Att stå framför kameran var mitt största intresse. Men att gå i kyrkan var ett äventyr det också. Jag hade en röd, pytteliten axelremsväska med fransar jag packade full med pixieböcker som jag stavade ut under bönerna. Och jag tyckte det var fjantigt roligt att ha kjol de söndagarna vi gick dit (vilket inte var ofta) till skillnad från brandmamma/ambulansförardrömmen jag levde ut dagligen med hängselbyxa och skor redo bredvid sängen var morgon.
Dock hatde jag resterande delar av gudstjänsten och tyckte mig ha tillträde till både predikstol, altare och prästrum, eftersom jag fick följa pappa och leverera blommor då kyrkan var låst. Vid knappa 3 års ålder visste jag var kyrkskatten stog och försökte alltid dyrka upp låset då pappa band buketter. Försökte lyfta gammbibeln varje gång och jag vet inte hur många gånger den åkte i golvet. Det kanske är straffbart? Hur mikrofonen fungerade i predikstolen lärde jag mig snabbt; bara en grön knapp. Höll ofta min egen kind of predikan. Stoppades oftast i god tid under faktiska gudstjänster, men än oftare kunde jag springa och gömma mig BAKOM altarmålningen. Få visste om ingången. ..än i denna dag.


Jag är döpt och konfirmerad i svenska kyrkan. Konfirmationen valde jag själv. Ingen i familjen trodde nog att jag skulle göra det. Revolterade tämligen tungt under den perioden.. ..........................................  Jag valde att gå ur svenska kyrkan vid ett tillfälle, men gick senare med igen.
Men det var en fotbollskonfirmation i Gbg med IFK göteborg och större delen av mitt lag, pojkar -87, skulle dit. Sjukt kul. Väldigt lite Gud. Dock står det ett bibelcitat på min konfirmationsboll. 1 kor: 9:24-25:

Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. Var och en som tävlar måste försaka allt - löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar.

Ja.. happ?

Förhoppningsvis blir jag gift och begraven där. i svenska kyrkan alltså. Inte i en löpartävling.
Tror jag?
Att jag ska gifta mig alltså. Att jag inte ska bli begraven i en löpartävling råder inga tvivel om. Men att jag ska gifta mig är ju inte så säkert. Jag vill. Ju.
Dö ska man väl också.*SuCk*
Då vill jag inte gärna att prästen ska säga att jag kommer till himmlen och att jag vilar hos Gud. Jag vill vara där mina anhöriga vill tro att jag är. Om det så är i himmlen eller dess motsats; kringvandrandes som i ghost whisperer snackandes med J.L.H; en snövit duva i någons tjäll, som till sitt fönster ila, för min själ det är; eller bara förruttnad i jorden, där vill jag vara. Ingen ska behöva tvingas vända sig till en kristen tro för att ta farväl av mig.

Det är lite dumt att säga så? Motstridigt. Jag vill inte att någon ska behöva vända sig till kristendom för att gratulera mig till ett äktenskap heller. Men kärlek och sorg är, i denna diskussion om så specifika tillfällen, vitt skilda. Tror jag. Shiieeit. Jag är inte överrens med mig själv. Jag vet inte? Okej?

Jag kan tänka mig varför människan valde att vända sig till gudar.
Likväl förstår jag människans behov av att vilja kunna förklara allt.
Jag tror att det är viktigt, för många, vad än vi vet och förstår, att ibland få finnas i något som är större än en själv. Och därigenom veta att man inte är ensam, om så genom tron på samma gud eller på tron på tro spelar föga roll, tror jag.

Jag är inte så förtjust i vad religioner har kommit att bli. Inte extremerna och utnyttjandet av dem. Förtryck, sekter, maktspel, hat, krig och konflikter och ..ni veet ju!?
Jag tycker det är synd att 'tro' ska behöva förknippas med dum- ,feg och osäkerhet eller ondska.
Tro handlar om så mycket mer än om världens skapelse och logik vs. dess antonym Illogik. (Bara det språkliga nedtryckandet tycker jag är förkastligt. Visst går det att hitta andra antonymer, men de flesta antonymer till synonymen logisk hamnar någonstans i gathörnet av dumhet, inkonsekvent och menlöshet.)

Jag är en känslostyrd logisk människa. Eller en logiskt känslostyrd person.
Det är frågan på person och människa också. Alltså. Det finna lika stor skillnad däremellan som det finns mellan att höra och att lyssna. Eller vilken slags teori man väljer att gå efter, oavsett intresseområde.
Sedan är frågan om vilken sorts etiker man är; konsekvens- sinnelags. eller pliktetiker?
Slump eller öde?
Idag eller imorgon?
Vi och/eller dem?
Jag och/eller du? Eller bara jag? Eller bara du?


Jag vill ha tro. Jag vill ha tron på tro. Jag vill också/därför veta varför saker är och hur det är.
Jag vill ha och förstå och veta de matematiska, vetenskapliga och logiska svaren; relativiteter och gravitationer och maktrelationer och evolutionen, fis-och fusioner, materia och antimateria och behållaren det förvaras i och alla svar så långt min stackars hjärna hinner och orkar med.

Jag tror inte på den kristna guden. Jag vet inte vad jag tror på. Jag bara tror, för jag kan inte- och framför allt kanske inte vill, förstå allt.
Ofast kombinerar jag de tu. För att i min värld är det möjligt. Att förstå, men ändå söka (att söka) mening.
Jag förstår hur:
Jag vet att däck är dåliga; jag vet att människor kan må på ett sätt och ge det utlopp via irrationella/t beteende/n; att genetik ibland oförutsägbart; jag tror, helt enkelt, på den mänskliga faktorn.
Men jag tror ock på rätten att söka svar bortom hur, och det är varför?
Många skulle nog hävda att frågan varför bara öppnar vad sår eller skador där redan finns; men finns där möjligheten att hitta ett svar som tillfredsställer människan som frågar; är det så i en gud, en tro eller övertygelse om något annat, och det inom vad som är laga råd och gill; kan vi inte låta den tron/övertygelsen vara, utan att ifrågasätta mer än nödvändigt?
Att ifrågasätta ska man naturligtvis, båd för att man har rätt till och för att utan ifrågasättande stannar man upp. Men ifrågasättanande till en viss, och det per fall, moralisk gräns.

När vetenskapen inte räcker till vänder jag mig till tron. När tron inte är förståelig vänder jag mig till vetenskapen.
Man vill förstå hur. Alltid. Det är det första man frågar: Hur kunde det hända?
Därefer, om svaret inte är tillräckligt; Varför hände det?

Och även om den obstinata 12åringen inom mig, med det eviga och detsamma svaret envisas, så gills inte  'Därför'
som svar.


Hur, men varför? Och i det mellanrummet trivs jag.

Det visade sig att jag inte hade ro nog att ligga stilla en dag till så ja bah:
Äh, ja joppah ida fassan!

Väl på jobbet var det dags för begravning.


Alltså inte här. På jobbet. Det är begravning i någon av kyrkorna och vi skulle leverera massa blommor.
Nyss kom en kund för att hämta handrosor och ja bah, exalterad över att träffa människor och socialisera överhuvudtaget utbrast: HA SÅ KUL!

................................................................................Ops.

Vaknade runt 5. Hade känslan av att något hänt. Vad vet jag inte, men något har hänt.
Nivet, när man bara slår upp ögonen (slår upp? Underligt uttryck. Imorgonbitti ska jag prova att verkligen slå upp dem. Blir säkert en dålig dag, men det vore värt det bara för att kunna säga att man verkligen slog upp ögonen. Bra idé!) och är klarvaken.
Än har ingenting visat sig vara out of the ordinary och jag har fördrivit tiden med Grey's, Private practice och The office. Tänker behålla det lugnet det gav.

Allt känns inte outhärdligt idag. Det är bra.
Jag tror jag fixar min första advent ikväll, om humöret håller i sig.

Nu vaknade pappa och tände lite ljus. Jag ska äta lite ordentligt idag.
En riktigt, riktigt god frukost.

JAG ORKAR INTE BLOGGA ELLER BRY MIG FÖR LIVET ÄR ETT JÄVLA SKÄMT
MEN IDIOTEN PÅ DEBATT, SOM HANDLAR OM SNÖKAOSET OCH ALLA STILLASTÅENDE TÅG, SA ATT BOTNIA- OCH NORRBOTNIABANAN VAR BORTKASTADE PENGAR OCH ATT PENGARNA BORDE LÄGGAR I SÖDRA SVERIGE.
DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ

Skönt att Skinnarmo styrde upp lite nu.
Åh. jag höll på att få en hjärtattack.


FATTA ATT DET ÄR VINTER VARJE ÅR JÄVLA SOPOR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
JAG HATAR SVERIGES REGERING OCH ........................ALLA!
JAG HATAR ALLA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

alla utom Skinnarmo.
Just nu.

Har nu vart hemma lite mer än ett dygn. Det är skönt att vila hemma (fast jag har inte mycket ro i mig inatt. Är mer rastlös än någonsin och internet är strypt. Bedrest for the win!)
Dock började jag, efter knappa 12 timmar, irritera mig på det indragna körkortet.

.....................................................................................................................................................
......................JAG VET?!
Real Life D. Shepherd sa det. I förbifarten.
Jag hörde honom knappt bortom hans smilgropar och blå ögon och vältränade underarmar och lättsamma ton och bredbenta, självsäkra sätt att sitta. Han var ljuvlig tills han gått och lät mig smälta informationen.
Jag önskade jag var hans intern at Joe's bar och inte hans patient.

Fast kanske blir jag, å andra sidan, en del av hans frieri i en hiss. Håll en tumme va?!

Jag som har funnit det vara så avslappna nde att köra bil om kvällarna. Skriksjunga till Robyn. Kanske sladda i någon kurva. Maxa värmen. Se konstiga mönster i snöflingorna innan jag kör på dem. Bah köra, utan att tänka. Åh.
Farewell, ljuva vinternätter. Farewell..

En får hitta sig annat att ägna sig åt. Gasa symaskinspedalen kanske.
Fira den där första adventen jag missade. Vänta ut tiden till nästa vecka.


Nåväl. Imorgon tar jag upp trendbloggandet igen. Har missat många dagar nu.
*sRy* :(

Helt plötsligt sitter jag i soffan hemmavid och tittar på hockey.
Sjukt.
Om en vecka ska jag tillbaka. Också det sjukt.

Här är en lista av saker jag gjorde i mitt skadade huvud inatt när jag inte kunde sova:

Ostrulle
Uppstekt pannkaka
Uppstekt palt
Vanlig palt
Zyborgs grönpepparsås
Hästens frukostar
Prinskorv med bacon
Korvstroganoff
Hönökakor med messmör
fiskbullar i hummersås

Det är en lista av saker jag önskade att jag skulle vara sugen på när jag kom hem.
Nu vill jag inte ha någonting. Och Modo leder.

:'(

Jag vill ha en bästis och en mobiltelefon.
LiFe sUxX

P.S. Åke är ett fult namn. Ett än fulare namn är Åge.

mänsklighetens fett osköna sida gör sig än en hång påminddock samtidigt som den fett sköna.
Människor är bäst på att vara allt och i mitt tillstånd är det myvket förvirrande.

Imorgon vill jag hem. Jag hatar att vara här. Jag hatar varenda slang, varenda ljud varenda lukt och varenda smak.  Jag önskar att jag var sugen på en pizzza men jag kan verkligen inte.
Önskar mig en bild på en pizza jag kan slicka lite på.

haha. hahaaha. på tal om pizza alltså: Salle ringde runt och spred falska rykten om mitt nummer, så ett 10tal personer har istället ringt bamsegrillen och frågat efter mig. Jag hoppas jag får en rätt uppkallad efter mig. Kanske en dubbel
grillad med mos. Och mimosasallad. elller nåt,

Det stns inte, men folk snarkar som om det inte finns någon fler natt att snarka loss uti.
PRROVOCERRANDEE

hejdo

Det är knepigt, det där med ensamhet och vad som botar den. Den och mycket annat.
Mycket har jag provat på och upplevt, men inte trodde jag att ett paket jag inte ens har i min hand skulle få livet att kännas mindre orättvist.

Tack.

live from NUS

Kom förbi vettja. hus E, vån 6, avd Mava, sal 12.

Säger alltid något kul.

Ja jävlar hörni. Det här blir en jättejättejättejättejättejättejätte lång lista.

Men jag måste:

En sjukt stor plånbok
två pass
14 trisslotter utan vinst
makeupväska
3 halsband
4 udda örhängen
ett armband
hårspray
ett skärp
4 powerbars
2 naturdiet shake (choklad. alla andra smakar orvar)
3 rakhyvlar. en rosa, en grön och en lila.
1 intim shaving gel
1 intimtvål
1 vitaminwater oreange
2 böcker av erlend loe
Massa lösa tuggummin
kooperation utan gränsers bok Vägvisaren
-"- HIV and AIDS
garantisedel för en ericsonladdare
Djurens Rätt-häfte
några olika CVn
tusentals postit's och 4 gelpennor
ett paket kondomer
tamponger som heter LINGONVECKAN.  Jag gillare. Ekologiska också.
3 par hörlurar
en sån vinkork man kan använda på alla vinflaskor
kamera
kortläsare
4 vykort jag tänkte skicka för två år sedan
5 nagellack
3 nagelfilar
ett par trosor
en liten handväska
snus


haha. Hahaha. En skulle kunna missta mig för en brud.
Annat säger min look för kvällen. Väldigt.. butch.

Vad fan är det jag inte gjort?!
Det är något som inte är färdigt och jag HATAR det.
Den jävla känslan av att veta men ändå inte.

Och den här helgen, som enligt allt, kommer bli hur jävla bra som helst, börjar bli liiiite, lite förstörd av mitt liiite, lite dåliga humör.


Jag har ringt alla människor.
Jag har packat alla väskor.
Jag har gjort mig själv färdig från topp till tå.
Jag har planerat resa och umgänge, och det med reservation för alternativa planer.
Jag har laddat kameran.
Jag har sytt kläderna.

Vad är det jag inte gjort? Eller sagt? Eller hört?! Eller sett?!
VAAAAAAAAAAAAAAAAD?! VAAAAaaaAAAAaaaAEEed?!


Eller är det något jag gjort fel? Eller har jag gjort något.. upp och ner? Fram och bak?
^ÄÅOÖLIG:AEf8oöyipqhetå0g9p8/5&(/)?=)PIOUYR&¤I/"UKYWDGHK

Grejen med helgen är att jag itne bryr mig. Egentligen.
För vad jag än gör, säger eller hur jag ser ut kommer det bli kul och bra och kejserligt.


MEN JAG BRYR MIG?!?! DET ÄR NÅGOT SOM INTE STÄMMER?!

Det var lite av en sport att vara kär i så många som möjligt när jag var liten.
Jag och mina kompisar hade listor där vi skrev upp alla våra kärlekar.
Jag hade HUNDRA stycken som jag var kär i. HUNDRA! Fan vad jag vann.
Bland annatföll jag för  Robin Hood (räven) och Donatello i Turtles.
Jag var lite kär i Tomas Brolin och i en grön little pony med rosa man. Och i ett penntroll!
Och i en av tjejerna i Cleopatra.

Den första gångerna jag pussade någon så var det med Adam och Emil när vi var hemma hos våran förislärare. Först lyfte de upp mig på en stol för att visa hur starka de var, sen pussades vi alla tre samtidigt.

Efter det var jag dökär i alla möjliga. Mina dagböcker är ganska skojiga. Jag var mycket ambivalent i valet mellan pojkar och var inte tillräckligt modig att inse att jag ville hångla med flickor också. Så blandade jag nog gärna ihop kärlek med att vara lite pilsk. Det enda jag ville var att hångla, vilket jag inte gjorde förrän jag gick i femman eller sexan. Och det med min snygga och, vad vi då trodde, brådmogne granne. På ett disco. Det smakade chips och var ljuvligt.
Han spelade fiol och skickade mjölktänder i kärleksbrev.

Men min första riktiga you-jump-i-jump-kärlek var den här lillen.



Vi var tillsammans i tusen år och allt slutade i katastrof.
Men allt innan katastrofen var jättefint. Jag skulle vilja påstå att det var en perfekt första kärlek.
Vi blev tillsammans på en strand! Hahaha. Det var tumult. Niornas avslutningsfest.
Jag trodde han ville ha en kram men he went for the kiss. Det var jättekonstig stämning. i flera minuter.
Han bodde på berget på andra sidan sjön så vi sov hos varandra väldigt ofta. Ända till den dagen då vi flyttade till skellefteå tillsammans och han blev soldat.
Första natten jag sov hos honom lyssnade vi på I don't wanna miss a thing, tittade på Top Gun och käkade makaroner med smör ost och ketchup. Sen cyklade vi ner till sammis och längtade efter varandra hela dagen.
Han gav mig den bästa födelsedagspresenten jag någonsin fått: en hel låda med kexchoklad.

Åh. Vår kärlek var en fin kärlek.

Vi var med om mycket sjuka grejer. När mitt liv blir en film kommer mycket av det vi var med om vara med.
Katastrofen varade ett par år men nu är vi väldigt bra vänner.
Än i denna dag kan vi ta bilen (som är densamma som då) och susa omkring i vilhelminanatten och bara tomprata. Det är fint.
Tack ska vi ha. Det gjorde vi bra.


Vill ni veta något helt, otroligt, jävla sjukt?
Om ett halvår är det TIO år sedan vi blev tillsammans.
WAAAAAAH?!

Jahapp. hej hej.

Jag är inte alls särskilt sugen på att presentera mig själv.
wlehwlehnwlehra wlejh wläjw.

Jag är 23, vilket jag tycker är en riktigt bra ålder. Kan tänka mig att fylla 24 men sen vill jag inte bli äldre. Jag skulle helst vilja vara 24 i 76 år och sedan poff! fira min hundraårsdag. Jag älskar att fira! Jag firar nästan allt och är bäst på't. Visste ni tillexempel att man fyller år i en månad? En vecka innan och tre veckor efter sin födelsedag. Jag är väldigt förtjust i ballonger med lättsamma färger.

Jag ogillar ordning och reda och att planera och vill gärna bestämma allt, men utan att vara ansvarig.
Om det nu inte skulle gå bra, vill säga. Då vill jag ha all ära.
Oftast döljer jag det rätt bra. Det är lätt att låtsas vara ordningsam och .. så. Det är lätt att låtsas. Vilket jag också är bra på. Lever efter devisen fake it till you make it, vilken är applicerbar på det mesta.

Jag är en väldigt kärleksfull människa och har svårt för att bli arg. Jag tycker om att visa dem jag älskar att jag älskar dem. Och jag älskar så många som möjligt så ofta jag kan.
Själv tycker jag inte att jag är särskilt social, men jag är särskilt social.
Jag är en fest.

Jag har gjort lumpen och gått omkring och läst på båd universitet och högskola. Dessvärre har de alla spännande äventyren drabbats av mitt inandöme som sällan vill mig väl.
Someting odiagnostiserat goin' on. Försöker låta bli att låta det bekomma mig.
Krigade ganska hårt i Luleå som gruppchef på flygbassäkerhetspluton 2 och samlade på mig en hel hög fantastiska människor jag härmmed vill bjuda in till mitt hundraårskalas den 21 mars 2087.
Läste Global utveckling A och B på södertörn och freds- och konflikthantering i umeå. Det var awesome. Jag älskar världen och vill att den ska må bra. Har ett särskilt intresse för Afrika och ekonomiska utvecklingsteorier.
Tog således en paus för att åka ut i världen, närmare bestämt södra afrika, men saker och ting kom emellan och världen får lov att hålla sig hel ett tag till så jag hinner se den.
Om världen vägrar mig eller jag vägrar världen skulle jag kunna tänka mig att förlösa ungar. Det känns som ett glädjens jobb, vilket jag gillar. Glädje alltså. Inte jobb.

För att barn ska bli till måste man ha sex. Jag tycker om att ha sex med både pojkar och flickor och har det gärna så ofta som möjligt. Att spela i båda lagen gör det mycket enklare.
Så är jag snygg också.
Tenderar dock att ibland vara riktigt ful, men det gör inget. Jag är nöjd.

Viktigast av allt är att vara snäll. Att få människor och djur att må bra. Och att ha roligt.
Man kan dö om en vecka, nämligen.

Jag äter inte kött och jag röstar på vänsterpartiet. Eller miljöpartiet. Eller Fi.
Beror på dag.

Det är jag.










Nej. Verkligen inte. Ett dåligt koncentrat av mig. jag har missat ganska mycka viktigt.
Men jag tycker det är så tråkigt att skkriva en presentation så jag tänkte mig en skvätt av något som r sjukt mycket roligare. Mjau.
HeRRAH!

Jag har lite torra händer och önskar att det fanns en handkräm i närheten.
Men eftersom jag inte är en gammal tant så har jag inte det.

Min mormor är en ung tant (fast nja, hon är 86..) och jag kom att tänka på något sjusärdeles roligt hon sa sist jag var där.
Gillar att hjärnan kommer ihåg det.

'Maria, skickar du handgranaten. Den ligger på köksbordet.'


Hahahahah. HAhhahahahhaaaaaaaahahahHAHAH.


Sjukt om det hade legat en handgranat på köksbordet.
Undra just vart hon skulle kastat den?