mariakarlsson - my name is called religion

Det var lite av en sport att vara kär i så många som möjligt när jag var liten.
Jag och mina kompisar hade listor där vi skrev upp alla våra kärlekar.
Jag hade HUNDRA stycken som jag var kär i. HUNDRA! Fan vad jag vann.
Bland annatföll jag för  Robin Hood (räven) och Donatello i Turtles.
Jag var lite kär i Tomas Brolin och i en grön little pony med rosa man. Och i ett penntroll!
Och i en av tjejerna i Cleopatra.

Den första gångerna jag pussade någon så var det med Adam och Emil när vi var hemma hos våran förislärare. Först lyfte de upp mig på en stol för att visa hur starka de var, sen pussades vi alla tre samtidigt.

Efter det var jag dökär i alla möjliga. Mina dagböcker är ganska skojiga. Jag var mycket ambivalent i valet mellan pojkar och var inte tillräckligt modig att inse att jag ville hångla med flickor också. Så blandade jag nog gärna ihop kärlek med att vara lite pilsk. Det enda jag ville var att hångla, vilket jag inte gjorde förrän jag gick i femman eller sexan. Och det med min snygga och, vad vi då trodde, brådmogne granne. På ett disco. Det smakade chips och var ljuvligt.
Han spelade fiol och skickade mjölktänder i kärleksbrev.

Men min första riktiga you-jump-i-jump-kärlek var den här lillen.



Vi var tillsammans i tusen år och allt slutade i katastrof.
Men allt innan katastrofen var jättefint. Jag skulle vilja påstå att det var en perfekt första kärlek.
Vi blev tillsammans på en strand! Hahaha. Det var tumult. Niornas avslutningsfest.
Jag trodde han ville ha en kram men he went for the kiss. Det var jättekonstig stämning. i flera minuter.
Han bodde på berget på andra sidan sjön så vi sov hos varandra väldigt ofta. Ända till den dagen då vi flyttade till skellefteå tillsammans och han blev soldat.
Första natten jag sov hos honom lyssnade vi på I don't wanna miss a thing, tittade på Top Gun och käkade makaroner med smör ost och ketchup. Sen cyklade vi ner till sammis och längtade efter varandra hela dagen.
Han gav mig den bästa födelsedagspresenten jag någonsin fått: en hel låda med kexchoklad.

Åh. Vår kärlek var en fin kärlek.

Vi var med om mycket sjuka grejer. När mitt liv blir en film kommer mycket av det vi var med om vara med.
Katastrofen varade ett par år men nu är vi väldigt bra vänner.
Än i denna dag kan vi ta bilen (som är densamma som då) och susa omkring i vilhelminanatten och bara tomprata. Det är fint.
Tack ska vi ha. Det gjorde vi bra.


Vill ni veta något helt, otroligt, jävla sjukt?
Om ett halvår är det TIO år sedan vi blev tillsammans.
WAAAAAAH?!