74
Jag lånade en bok av Olle och Amanda: Naiv. Super. Av Erlend Loe.
Jag lånade den i precis rätt tid av livet. Eller helt fel. Jag vet inte än.
Jag älskar den iallafall. Jag sympatiserar så väldigt med honom. Huvudpersonen.
schh! Nu tillkännager de litteraturpriset!
Jag hoppas det blir en afrikan.
Happ. Det blev en peruan. Mario nånting. Det lät som Baggatjåsa.
Jag vet inte vem det är. En liberal latinamerikan. En utomeurope. Grattis Mario!
Åter till Erland. Och honom. Och mig.
I all den här ensamheten jag ibland enbart vill tala om att jag drabbats av som följd av att alla mina människor befinner sig i andra delar av världen samt isoleringen jag är under här i skogen, så känner jag mig inte lika ensam längre. Det är fint. Att hitta sällskap i en bok.
Stina skeppas till Kosovo idag. (Varje gång jag skriver, säger eller tänker vart hon är påväg börjar jag alltid att säga hollywood. Vad handlar det om?)
Jag fick tag på henne på flygbussen. Hon lovade att hon skulle komma hem innan jag ens märkt att hon åkt.
Bra. Jag orkar inte med att fler åker iväg.
P.S. Sov hos mamma inatt. Har inga kläder där så jag drog på mig vad jag hittade.
Ser lite granna ut som en medelålders amerikansk man i mitten på 90-talet.
Sympatisk. Säkert författare. Har stuga i Conneticut med en stor kamin. Gillar vin. Gillar kvinnor och kärlek men är singel. Väldigt snäll.
Så ser jag ut. Jag tror jag har en film i bakhuvudet, men jag kan inte komma på vilken det är.
Hur som helst. Inte min bästa look i livet.
Jag lånade den i precis rätt tid av livet. Eller helt fel. Jag vet inte än.
Jag älskar den iallafall. Jag sympatiserar så väldigt med honom. Huvudpersonen.
schh! Nu tillkännager de litteraturpriset!
Jag hoppas det blir en afrikan.
Happ. Det blev en peruan. Mario nånting. Det lät som Baggatjåsa.
Jag vet inte vem det är. En liberal latinamerikan. En utomeurope. Grattis Mario!
Åter till Erland. Och honom. Och mig.
I all den här ensamheten jag ibland enbart vill tala om att jag drabbats av som följd av att alla mina människor befinner sig i andra delar av världen samt isoleringen jag är under här i skogen, så känner jag mig inte lika ensam längre. Det är fint. Att hitta sällskap i en bok.
Stina skeppas till Kosovo idag. (Varje gång jag skriver, säger eller tänker vart hon är påväg börjar jag alltid att säga hollywood. Vad handlar det om?)
Jag fick tag på henne på flygbussen. Hon lovade att hon skulle komma hem innan jag ens märkt att hon åkt.
Bra. Jag orkar inte med att fler åker iväg.
P.S. Sov hos mamma inatt. Har inga kläder där så jag drog på mig vad jag hittade.
Ser lite granna ut som en medelålders amerikansk man i mitten på 90-talet.
Sympatisk. Säkert författare. Har stuga i Conneticut med en stor kamin. Gillar vin. Gillar kvinnor och kärlek men är singel. Väldigt snäll.
Så ser jag ut. Jag tror jag har en film i bakhuvudet, men jag kan inte komma på vilken det är.
Hur som helst. Inte min bästa look i livet.
Kommentarer:
Trackback