mariakarlsson - my name is called religion

Hej tokfransar! (Tokfrans är det gamla men nya tokspik.)

Hockey var det. Tänkte mig ett referat, men inte så mycket av matchen utan snarare allt annat. Sånt som Vikegård och Ven..ström..mer (?) gärna hoppar över.

Anlände till Skelleteå Kraft Arena en timma innan nedsläpp.
Det såg ut såhääär:


Sen hände något galet. Jag satt och tänkte på bloggen. (....) Såhär gick min tankekedja: Vad ska jag skriva? - Kicki är inte med - hon är to cool for school .. eh typ to locki för hocki - nämen fyfan vad dåligt?! - Dåliga skämt - Just ja väntrummet på akuten - DEN SNYGGA KILLEN SOM SATT DÄR! Å jävlar.. Synd att jag aldrig komer få se honom igen - vad var det jag tänkte nurå? Justja dåliga skämt -
(Bredvid snygga killen satt en äldre man och drog norgevitsar O-AV-BRUTET. Konstant! I ..20 minuter!? Snygga killen skrattade men av hans utseende att döma så var det av artighet och inte för att han gillade norgeskämt. Ju mer killen skrattade desto mer öste Gubben på och tillsist började han, medan han skrattade åt sig själv, FÖRKLARA skämten. 'Varför har norrmän med sig en bildörr i öknen? För att kunna veva ned rutan. Hahahahah! Eh jo alltså då tror de ju att de ska fläkta..) Då skrattade hotstuff. På riktigt. Jag som grottat ned mig i Allers bröt ihop och så där satt vi ett annars så otrevligt rum och skrattade och tittade på varandra i samförstånd och i mitt huvud hade vi redan hunnit leva ett helt liv tillsammans och satt på verandan vid havet och drog norgevitsar. Allt var bra, trots allt..

Så tänkte jag där jag satt bredvid pappa på Sektion C14h1 och fastän jag tittade på det här

så kunde jag inte sluta tänka på Väntrumsförälskelsen.

OCH VAD HÄNDER DÅ!?



HAN, MIN VÄNTRUMSFÖRÄLSKELSE OCH MINA BARNS FAR, KOM UPPFÖR TRAPPEN OCH SÄTTER SIG PÅ RADEN BREDVID!!!!!!!!!!!!!!!!!!!???????????????

HALLÅ!? FATTAR NI!?

Åh vad jag i den stunden älskade hela universum.

Sen började matchen. Den var jävligt dålig i 10 minuter varpå AIK gjorde mål. Hurra.
Björklöven blev på dåligt humör vilket gladde mig för då bliv det DÖDSFIGHT!
Instinktiv och professionell som man är så drivefotade jag hela fighten. Jag ger er två av 47 actionbilder:



Bild ett: 1. Handsken kastad. Varför? 2. Kille hejar på. Varför?
Bild två: 1. Killen är helt ointrsserad av fighten och står och koketterar med en lövenspelare. Är det PK? 2. Domaren skrattar. Ni kanske inte ser det, men det är sant. Varför? Och vad gör de andra domarna? 3. LÖVEN FÅR SPÖ! hehe. Varför är det så kul? 4. ..så tråkig attityd? Och klädsel? Varför?

Jag har länge funderat kring hockeyslagsmål. Juldagen anno 2006 så hade jag en diskussion om detta med den här killen:



Jag tänker inte nämna honom vid namn (har spelat i Sundsvall, Timrå, Björklöven och blev nominerad till rookie of the year 04-05 och har nummer 7) men det var just han, den lille utvisade, som jag diskuterade med. Jag fick inga vettiga svar och tänkte för en stund att hockeypojkar är männens svar på kvinnliga modeller. Frångick ganska snart de där fruktansvärda generaliseringarna. Fast ändå absolut, verkligen inte.

Nåväl.
Publiken såg ut såhär:

..som om de satt och tittade på en torktumlare. Eller en flaska lotion. Eller ett träd.

De körde med två ismaskiner.

så det var ju bra..

Lövens klack såg ut såhär:

..och det var väl fint.

Egentligen hade jag inte alls tänkt ta kort på lövens klack, men jag blev så illa tvungen.
Ni förstår, jag smygfotade ju (såklart) Väntrumsförälskelsen och pappa frågade vad jag fotade. Jag kunde ju inte annat än svara att jag fotade AIKs klack varpå han tyckte att det var i sin ordning att fota lövens löjliga lilla klack också.

Och ja, här är han....s blå keps som kanske inte är helt okej, men ändå bättre än en sombrero?:

..och AIK-klacken också. Icke att förglömma.

Nåväl. Det var min hockeykväll.
Hejdå.