mariakarlsson - my name is called religion

omg lol!!!!!!!!

Jag har ju inte berättat historien om Burger!?

Jag gör det nu. För er. Exclusively.

Jag var på dejt. Dejt-dejt.  Dejt-dejt-dejt. Sånt-som-bara-händer-på-film-dejt.

Barhoppade med fruarna och från ingenstans dök Burger upp; asrolig, skitsnygg, vältalig.. Top notch. Han hade en liten söt mustasch och var min drömskåning* personifierad, fast born and raised stockholmare. 

 Hade de hittills roligaste kötimmarna jag hittills upplevt i hans sällskap.

Helt plötsligt hade fruarna fattat beslutet att det var dags att åka hem, så han tog tag i mig, gjorde en fullskalig throwdown och frågade om jag ville träffa honom igen, varpå han hånglade upp mig. På låtsas.

aaaw?!

Så vi ringdes dagen därpå, pratade nån timme och bestämde oss för att ses nästa helg. Smsade en del under veckan *fnizz*

Åh, det var fint. Ljuvligt.

...........................Ljuvligt?!

Dejten sedan. Kunde inte vart mer perfekt. Typ.

Helkväll på stan på favoritställen vi såklaart delade. Inga pinsamma och jobbiga tystnader, massa mingel med skojiga människor och trevliga avskilda stunder. Vi blev både snyggare och roligare i varandras sällskap. Teamade. Vi klickade. Ett klick kan omöjligt kännas på annat sätt. 

Det var så jävla bra. 

Sen hörde vi inte av varandra mer. 

Slut.

*drömmen om skåningen etablerades under gymnasietiden och är i min närmaste vänkrets välkänd. Mer om det en annan dag.