mariakarlsson - my name is called religion

Solen slutar aldrig skina. Livet är fantastiskt. Hejbaberiba.

Den gågna natten som var planerad åt mig själv, soffan och film slutade i spontanfest på östermalm.
Jag, Tim och Hannes drack vin, pratade depp och rökte.
Natten slutade inte förrän i morse och studentveckan är härmed invigd. Jag saknar Kämpe dock. Väldigt mycket.

Det här med studentveckan kommer förövrigt att sluta i ett FIASKO!
Jag tycker att samtliga studenter ska skärpa sig och inse att man FIRAR att man ska ta STUDENTEN i en VECKA!
Och eftersom vi enbart lyckats fira 100dagars, med 4 närvarande klasskamrater, och 30dagars, med enbart hälften närvarande, så får vi TRE dagars förlängning av studentveckan.
Så KOM IGEN och se till att närvara på onsdag, för fan!

Genomgick idag ett mindre, förutbestämt, trauma.
Mitt långa hår är väck och ersatt av en käck, kortkort frisyr.
Befinner mig fortfarande i det nyklippta chocktillståndet och försöker vänja mig. Det går i vågor. ATM är jag missnöjd, men försöker intyga mig själv om att det bara är halvklart.
Missförstå mig inte; Linnea är en pärla och skillad delux när det kommer till frisyrer och hon klippte precis som jag ville ha det.
Jag har dock inte besökt en frisör på flera år, bortsett från permanentande och tjossande, så att sitta där och känna håret falla var, as I said, ett trauma.

Jag återkommer i morgon med ny info om hårstatus.
I morgon efter en dag i parken med Kaj, Simon och Maja. SOLSKEN!