we can make babies
Hörrni, hörrni, hörrninini!
Umeå open är över. Umeå Open får 100 poäng och ett stort diplom. Umeå Open var fucking great.
Torsdagen: blev litet berusad, vilket inte var planerat. Men det var bara roligt och lite öl gör gott.
Det spelades sjukt bra musik och omringad av de snällaste hästarna i stallet kunde jag inte annat än skratta och dansa och ha det lattjo. Kvällen tog typ aldrig slut, vilket var det bästa av allt. Kom hem kring 5 och sov som en död i två långa timmar innan det var dags för skola.
Allt som hände på fredagen är lite svårt att reflektera över, då jag befann mig i något sorts bubblande, brusig och härligt tillstånd jag inte riktigt kan definiera. Men det blev kväll tillsist, och jag och min kära syster kände lugnet.
Mycket VIPande på fredagkvällen, med ännu mer snorbra musik.
Busdriver var snorhäftig och jag blev lite kär i honom. Laleh är ju Laleh. Salem är ju Salem. Massa mingel och rödvin, och en relativt tidig kväll.
Trodde jag.
Den slutade ju inte riktigt bara för att jag gick hem. Men ja, vad som hände där behåller jag för mig själv.
Lördag var bara trevligt. Sov länge, länge och min fina syster köpte frukost och var go och gla.
Förfesten stod herr och fru Anderback/Pettersson-Björk för. Var lite väl exalterad, vilket jag tog ut på vinet och spriten och ölet och likören. Det resulterade i en rejäl berusning och tyvärr, vad som hände på Open har jag ingen aning om.
Några minuter här och var minns jag. Som Sebastians mössa som skuttar omkring, som rökrutan med Kämpe, som minglet i baren med Sofie. Men annars är det rätt svart, och det gör mig lite irriterad.
SOM JAG LÄNGTAT ATT FÅ SE TIMBUKTU, så minns jag inte en ton.
Stod längst fram gjorde jag visst, och roligt hade jag också, och svettig var jag. Shitpissfuck.
Nåväl, jag hade kul. Jävligt, jävligt kul. Jag var så nöjd med allt. Jag är fortfarande nöjd. Orkar inte sura över min bristande förmåga att förtära alkohol med måtta. Att mobilen är borttappad och att en jeansknapp gått förlorad är småsaker. Jag är nöjd. Eller jag är något supelativ till nöjd. Ultranöjd och förbaskat bakfull.
Nöjd med musiken och vännerna och livet och härligheterna. Höjdpunkter som torsdagsnatten, alla goa människor, att sebastian brosche dök upp, att min lillasyster var 18+, att Maja är så go, att mina kläder var så snygga. you name it.
Men jag saknade Linnea, Jossa, Petra, Viktor, Petter och Olle. lite konstigt att va på open utan dem.
Yeayeah, nu ska jag lägga mig på soffan och fortsätta vara nöjd och drick massa saft. Saft är the shit.
Sen kanske jag gör något annat.
puss.
Umeå open är över. Umeå Open får 100 poäng och ett stort diplom. Umeå Open var fucking great.
Torsdagen: blev litet berusad, vilket inte var planerat. Men det var bara roligt och lite öl gör gott.
Det spelades sjukt bra musik och omringad av de snällaste hästarna i stallet kunde jag inte annat än skratta och dansa och ha det lattjo. Kvällen tog typ aldrig slut, vilket var det bästa av allt. Kom hem kring 5 och sov som en död i två långa timmar innan det var dags för skola.
Allt som hände på fredagen är lite svårt att reflektera över, då jag befann mig i något sorts bubblande, brusig och härligt tillstånd jag inte riktigt kan definiera. Men det blev kväll tillsist, och jag och min kära syster kände lugnet.
Mycket VIPande på fredagkvällen, med ännu mer snorbra musik.
Busdriver var snorhäftig och jag blev lite kär i honom. Laleh är ju Laleh. Salem är ju Salem. Massa mingel och rödvin, och en relativt tidig kväll.
Trodde jag.
Den slutade ju inte riktigt bara för att jag gick hem. Men ja, vad som hände där behåller jag för mig själv.
Lördag var bara trevligt. Sov länge, länge och min fina syster köpte frukost och var go och gla.
Förfesten stod herr och fru Anderback/Pettersson-Björk för. Var lite väl exalterad, vilket jag tog ut på vinet och spriten och ölet och likören. Det resulterade i en rejäl berusning och tyvärr, vad som hände på Open har jag ingen aning om.
Några minuter här och var minns jag. Som Sebastians mössa som skuttar omkring, som rökrutan med Kämpe, som minglet i baren med Sofie. Men annars är det rätt svart, och det gör mig lite irriterad.
SOM JAG LÄNGTAT ATT FÅ SE TIMBUKTU, så minns jag inte en ton.
Stod längst fram gjorde jag visst, och roligt hade jag också, och svettig var jag. Shitpissfuck.
Nåväl, jag hade kul. Jävligt, jävligt kul. Jag var så nöjd med allt. Jag är fortfarande nöjd. Orkar inte sura över min bristande förmåga att förtära alkohol med måtta. Att mobilen är borttappad och att en jeansknapp gått förlorad är småsaker. Jag är nöjd. Eller jag är något supelativ till nöjd. Ultranöjd och förbaskat bakfull.
Nöjd med musiken och vännerna och livet och härligheterna. Höjdpunkter som torsdagsnatten, alla goa människor, att sebastian brosche dök upp, att min lillasyster var 18+, att Maja är så go, att mina kläder var så snygga. you name it.
Men jag saknade Linnea, Jossa, Petra, Viktor, Petter och Olle. lite konstigt att va på open utan dem.
Yeayeah, nu ska jag lägga mig på soffan och fortsätta vara nöjd och drick massa saft. Saft är the shit.
Sen kanske jag gör något annat.
puss.
Kommentarer:
Postat av: linnea
ah, nu vet du hur det är med mobilen och minnet. De bara försvinner.
Trackback