right ahead of me
Jag och pappsi har haft en helt underbar dag, jävligheterna till trots.
Vi krigar, och håller oss flytande tillsammans.
Gränslöst mycket solsken idag, vilket vi inte var sena att fånga upp i huden. Nu är jag röd efter ett par timmar i solstolen och en långpromenad till granberget. Det var förbaskat skönt att svettas i solen. Låta skiten rinna av oss och springa ifrån all smuts i livet för en stund.
Väl hemma igen tog vi gulan till domus och pantade burkar, köpte allt vi var sugna på och disskuterade vilken sallad som var godast.
Vi fixade ihop tacos och bänkade oss framför TVn och väntade in hockeyn. I vanliga fall avskyr jag hockey, men tillsammans med pappsen, i den soffan, tas man tillbaka till barndomsåren då allt var som det skulle.
Hursom, vi skrek, åt, hejade, svettades och kämpade med modolaget, vilket gav resultat i form av guldmedalj. Heja , heja.
Sen blev det massa chips och varsin smoothie, film och mys, och pappa har nu somnat för natten.
Älskade Pappsi.
Hann med att längta till sommarkvällarna i blygsamt solsken. Hann med att önska att man kunde ta sig till Hultsfredsfestivalen med ösd.grabbarna. Hann med att längta till trästock och yran, innan jag kom på att jag inte tar mig dit. Festivalöl, sommarkvällskyla, trummhinnespräckande musik, flottiga langos och hejdlöst, jävla mycket röj. Den korta sommarmånad jag har i frihet lär jag spendera i en körskolebil och i växthuset.
Jag vill ha sommarkväll med polarna. Helst nu.
Umeå i morgon, och jag är faktiskt lite glad att jag stannade lovet ut. Men SATAN vad jag vill till stan nu. Hem till mig och mitt och mina och allt som är flugskitlätt.
Vi krigar, och håller oss flytande tillsammans.
Gränslöst mycket solsken idag, vilket vi inte var sena att fånga upp i huden. Nu är jag röd efter ett par timmar i solstolen och en långpromenad till granberget. Det var förbaskat skönt att svettas i solen. Låta skiten rinna av oss och springa ifrån all smuts i livet för en stund.
Väl hemma igen tog vi gulan till domus och pantade burkar, köpte allt vi var sugna på och disskuterade vilken sallad som var godast.
Vi fixade ihop tacos och bänkade oss framför TVn och väntade in hockeyn. I vanliga fall avskyr jag hockey, men tillsammans med pappsen, i den soffan, tas man tillbaka till barndomsåren då allt var som det skulle.
Hursom, vi skrek, åt, hejade, svettades och kämpade med modolaget, vilket gav resultat i form av guldmedalj. Heja , heja.
Sen blev det massa chips och varsin smoothie, film och mys, och pappa har nu somnat för natten.
Älskade Pappsi.
Hann med att längta till sommarkvällarna i blygsamt solsken. Hann med att önska att man kunde ta sig till Hultsfredsfestivalen med ösd.grabbarna. Hann med att längta till trästock och yran, innan jag kom på att jag inte tar mig dit. Festivalöl, sommarkvällskyla, trummhinnespräckande musik, flottiga langos och hejdlöst, jävla mycket röj. Den korta sommarmånad jag har i frihet lär jag spendera i en körskolebil och i växthuset.
Jag vill ha sommarkväll med polarna. Helst nu.
Umeå i morgon, och jag är faktiskt lite glad att jag stannade lovet ut. Men SATAN vad jag vill till stan nu. Hem till mig och mitt och mina och allt som är flugskitlätt.
Kommentarer:
Postat av: linnea
Blire hultan? Jag har beslutsångest, men inte utan er.
Trackback