lonesome
Hoppsanhejsan, det blev lite mer än planerat igår.
Hoppsanhejsan, hela kroppen gick sönder, huvudet tappade jag i limousinen samtidigt som drinken åkte ut på den påkostade golvmattan och chauffören svor lite. Själv tyckte jag det var hysterisk roligt. Allt var hysteriskt roligt.
Idag är det bara hysteriskt. Hemskt.
Det lilla, nästintill betydelselösa väridghetsfragmenten jag lyckats samla ihop och tejpa fast blåste bort i isvindarna där vi stod och skålade i champange som var tänkt för kvällen, och sjöng ja må hon leva för full hals utanför x3m. Vi kastade hela flarran, vi ville in och dansa.
Där någonstans försvann omvärlden, allt vad common sense heter och champange-djävulen tillsammans med the ruler of all that is evil tog över hela mitt väsen och tvingade mig att genomföra dessa outhärdligt pinsamma actions.
Tack gode gud för lovet.
Jag ska rymma hem och glömma bort att jag existerar.
Förvisso kan knapast hälften av alla klasskamrater, som självfallet var närvarande, glömma vad som hände, vad jag sa, allt jag gjorde. FUCK FUCK FUCK!
Alla andra också för den delen.
Oj jebene, vad fel allt är såhär i efterhand. Såhär på lördagen den tjugoåttonde oktober, med söndagskänslan som borde vara pepp inför den tänkta födelsedagsinflyttningsfesten.
Jag har iallafall lyckats duscha bort den allra värsta skammen. Alla gör vi bort oss. Alla tappar i kontrollen, men förfan, igår visste fyllan inga gränser. Vet hut Maria Karlsson!
Min image är förintad. Damn.
Ja må Linnea leva, Ja, må jag sköta mig, Ja må kvällen bli en höjdare. Hurra, hurra, hurra, hurra!
I'm on my knees
only memories
are left for me to hold
Dont know how
but Ill get by
Slowly pull myself together
Theres no escape
So keep me safe
This feels so unreal
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it seems
Turn my grief to grace
I feel the cold
Loneliness unfold
Like from another world
Come what may
I wont fade away
But I know I might change
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it was
Turn my grief to grace
Nothing comes easily
Where do I begin?
Nothing can bring me peace
Ive lost everything
I just want to feel your embrace
Hoppsanhejsan, hela kroppen gick sönder, huvudet tappade jag i limousinen samtidigt som drinken åkte ut på den påkostade golvmattan och chauffören svor lite. Själv tyckte jag det var hysterisk roligt. Allt var hysteriskt roligt.
Idag är det bara hysteriskt. Hemskt.
Det lilla, nästintill betydelselösa väridghetsfragmenten jag lyckats samla ihop och tejpa fast blåste bort i isvindarna där vi stod och skålade i champange som var tänkt för kvällen, och sjöng ja må hon leva för full hals utanför x3m. Vi kastade hela flarran, vi ville in och dansa.
Där någonstans försvann omvärlden, allt vad common sense heter och champange-djävulen tillsammans med the ruler of all that is evil tog över hela mitt väsen och tvingade mig att genomföra dessa outhärdligt pinsamma actions.
Tack gode gud för lovet.
Jag ska rymma hem och glömma bort att jag existerar.
Förvisso kan knapast hälften av alla klasskamrater, som självfallet var närvarande, glömma vad som hände, vad jag sa, allt jag gjorde. FUCK FUCK FUCK!
Alla andra också för den delen.
Oj jebene, vad fel allt är såhär i efterhand. Såhär på lördagen den tjugoåttonde oktober, med söndagskänslan som borde vara pepp inför den tänkta födelsedagsinflyttningsfesten.
Jag har iallafall lyckats duscha bort den allra värsta skammen. Alla gör vi bort oss. Alla tappar i kontrollen, men förfan, igår visste fyllan inga gränser. Vet hut Maria Karlsson!
Min image är förintad. Damn.
Ja må Linnea leva, Ja, må jag sköta mig, Ja må kvällen bli en höjdare. Hurra, hurra, hurra, hurra!
I'm on my knees
only memories
are left for me to hold
Dont know how
but Ill get by
Slowly pull myself together
Theres no escape
So keep me safe
This feels so unreal
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it seems
Turn my grief to grace
I feel the cold
Loneliness unfold
Like from another world
Come what may
I wont fade away
But I know I might change
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it was
Turn my grief to grace
Nothing comes easily
Where do I begin?
Nothing can bring me peace
Ive lost everything
I just want to feel your embrace
Kommentarer:
Trackback