what if there was no lie
Jag bara älskar när vindar vänder. When you cheat destiny, och lyckas trots allt.
Så, här sitter jag och fnissar allt jag orkar av just ingen anledning alls, annat än att livet leker, blommorna blommor och jag har sand mellan tårna. Sommaren får vara hur kort den vill, snötäcket kan vara en kilometer tjockt och molnen kan hopa sig så det svartnar över hela jordklotet; hos mig är himmelen alltid blå.
halleluja!
En lugn hemmahelg + måndag är över. Tandläkarbesöket, det onödigaste i min historia, är överstökat, krogenfikat är uppätet, filmerna är slut, vännerna är vänner, fienderna räknas till noll, guldbollen och fredrik Ljungberg tar jag med mig in i natten och allt känns rosa. Rosa, rosa, rosa.
Hela helgen har vart så underbar!
Lördag; en heldag i stallet och promenaden längs den eviga memorylane och dess sidogata 'häst-tiden' har jag svårt att vandra ifrån. Den tidiga morgonen medförde dock ett jävla humör till kvällskvisten då jag hoppades på en öl med brudarna på något coolt inneställle, men allt var stängt, jag var på kasst humör och det var snöstorm (i mina ögon).
Så när vissa drog till åsele och andra drog på vuxenfest, drog jag, Linda och Theresia och köpte en pizza, hyrde film och njöt av att sitta stilla bredvid kaminen. (dock blev det ju en öl iallafall.)
När filmen väl var slut, och jag grät av utmatttningen av att över huvudtaget måste andas, så ringer min gode vän och jag kommer inte i säng förrän klockan tremiljarder.
Men det var det väl värt. Sist jag skrattade så mycket kan jag inte minnas.
Söndag var bara lugn. Idag är det bara lugn.
Har spelat 'värsta språket' med syskonen olofsson två kvällar i rad; en fröjd för örat.
Framtandsutbytet är bokat, fåglarna kvittrar och himmelen är som sagt, konstant blå.
Och jag måste bara få fnissa: *fNiZZz*
Coldplay - til kingdom comes
Så, här sitter jag och fnissar allt jag orkar av just ingen anledning alls, annat än att livet leker, blommorna blommor och jag har sand mellan tårna. Sommaren får vara hur kort den vill, snötäcket kan vara en kilometer tjockt och molnen kan hopa sig så det svartnar över hela jordklotet; hos mig är himmelen alltid blå.
halleluja!
En lugn hemmahelg + måndag är över. Tandläkarbesöket, det onödigaste i min historia, är överstökat, krogenfikat är uppätet, filmerna är slut, vännerna är vänner, fienderna räknas till noll, guldbollen och fredrik Ljungberg tar jag med mig in i natten och allt känns rosa. Rosa, rosa, rosa.
Hela helgen har vart så underbar!
Lördag; en heldag i stallet och promenaden längs den eviga memorylane och dess sidogata 'häst-tiden' har jag svårt att vandra ifrån. Den tidiga morgonen medförde dock ett jävla humör till kvällskvisten då jag hoppades på en öl med brudarna på något coolt inneställle, men allt var stängt, jag var på kasst humör och det var snöstorm (i mina ögon).
Så när vissa drog till åsele och andra drog på vuxenfest, drog jag, Linda och Theresia och köpte en pizza, hyrde film och njöt av att sitta stilla bredvid kaminen. (dock blev det ju en öl iallafall.)
När filmen väl var slut, och jag grät av utmatttningen av att över huvudtaget måste andas, så ringer min gode vän och jag kommer inte i säng förrän klockan tremiljarder.
Men det var det väl värt. Sist jag skrattade så mycket kan jag inte minnas.
Söndag var bara lugn. Idag är det bara lugn.
Har spelat 'värsta språket' med syskonen olofsson två kvällar i rad; en fröjd för örat.
Framtandsutbytet är bokat, fåglarna kvittrar och himmelen är som sagt, konstant blå.
Och jag måste bara få fnissa: *fNiZZz*
Coldplay - til kingdom comes
Kommentarer:
Trackback