tomorrow is yesterday
Jag klarade det. med bravur.
I'm proud. riktigt, riktigt stolt över mina prestationer.
Vill hitta grabbarna jag mönstrade med. Ledarskaps-killen från dragon var en hejare, jägarkillen från gävle likaså. Båda var väl jägaraspiranter båda två iofs.
Sandviksbruttan också, även om hon var lite painintheass.
Hursom, 2007-07-01 rycker jag in som stril/bassäktroppchef på F21. Känns overkligt.
Ville verkligen ha den utbildningen men ansåg mig själv vara waaaay to underkvalificerad för den.
Men när inskrivningsfärrättaren lät mig välja mellan bas/sstrilsäkman, bas/strilsäkgruppchef och bas/strilsäktroppchef så kändes troppchefsbefattningen bäst. Gruppchefsbefattningen hade vart mer fysiskt krävande, vilket jag enligt honom klarat av, men inte lika teoretiskt brett som troppchefsbefattniingen.
Därför tror jag att plutonschefsposten is the shit.
Han tyckte att jag skulle satsa på kompanichef, och jag var sjukt nära att ta den platsen istället, men jag fegade ur.
Plutonsbefäl it is, och jag har aldrig vart mer nöjd med ett val, någonsin.
Hade förstås vart underbart om jag kunnat genomföra utb. i uppsala på LSS istället, men de två platsenra var redan tillsatta.
Luleå känns ändå sjukt fantastiskt, och det var definitivt mitt andrahandsval, men uppsala vore ändå.. gött.
Det är riktigt länge kvar innan inryck; över ett år, och jag är mycket väl medveten om hur mycket som kan hända udner detta år. Men såhär målinriktad och taggad har jag nog aldrig kännt mig, inför något, någonsin.
Jag måste säga det igen; jag är så jävla stolt över mig själv!
Det är något jag valt att göra helt själv, utan både stöd och hinder från nära och kära, bara en skön likgiltighet som gjort att det gått ännu bättre. Lite 'Aja, hoppas det går bra, om det nu är det du vill..' attityd.
Visst ska kanske Sebastian ha en brosch, för hade inte han gjort lumpen hade jag nog aldrig kommit på tanken. Anhörighetsdagarna var definitivt it.
men sedan vore det en lögn att påstå att han vart något strörre stöd, i'm afraid. Det är mer nu i slutet, när han faktiskt försått att jag tänker genomföra det ;P
Åter till likgiltigheten; den har fått mig så motiverad, så peppad att genomföra det, vilja klara det.
Och nu när jag klarat mönstringen, så känner jag mig relativt oslagbar.
och bara tanken på vad de anser mig vara bra nog att klara gör mig lite halvberusad av självgodhet.
Jävlar i mig, se bara:
Du skall vara intresserad av att vara arbetsledare och föregångsman. Struktur, noggrannhet, initiativförmåga samt god fysik är viktiga egenskaper för denna befattning. Resultatet av de tester och prov som du gör under mönstringen visar om du är lämplig för utbildning till troppchef.
and i'am!
vill basunera ut till hela världen hur nöjd jag är med mig själv. Men det lägger sig nog snart. Jag ska inte plåga er med det mer.
Kunde inte flyga till sthlm ikväll. sjukt irriterande.
vill sitta hos robban och anders och inte här.
Eller jo, här trivs jag bra, med min älskade pappa.
Men det hade vart skönt att vakna i sthlm.
jag måste sova. God natt.
I'm proud. riktigt, riktigt stolt över mina prestationer.
Vill hitta grabbarna jag mönstrade med. Ledarskaps-killen från dragon var en hejare, jägarkillen från gävle likaså. Båda var väl jägaraspiranter båda två iofs.
Sandviksbruttan också, även om hon var lite painintheass.
Hursom, 2007-07-01 rycker jag in som stril/bassäktroppchef på F21. Känns overkligt.
Ville verkligen ha den utbildningen men ansåg mig själv vara waaaay to underkvalificerad för den.
Men när inskrivningsfärrättaren lät mig välja mellan bas/sstrilsäkman, bas/strilsäkgruppchef och bas/strilsäktroppchef så kändes troppchefsbefattningen bäst. Gruppchefsbefattningen hade vart mer fysiskt krävande, vilket jag enligt honom klarat av, men inte lika teoretiskt brett som troppchefsbefattniingen.
Därför tror jag att plutonschefsposten is the shit.
Han tyckte att jag skulle satsa på kompanichef, och jag var sjukt nära att ta den platsen istället, men jag fegade ur.
Plutonsbefäl it is, och jag har aldrig vart mer nöjd med ett val, någonsin.
Hade förstås vart underbart om jag kunnat genomföra utb. i uppsala på LSS istället, men de två platsenra var redan tillsatta.
Luleå känns ändå sjukt fantastiskt, och det var definitivt mitt andrahandsval, men uppsala vore ändå.. gött.
Det är riktigt länge kvar innan inryck; över ett år, och jag är mycket väl medveten om hur mycket som kan hända udner detta år. Men såhär målinriktad och taggad har jag nog aldrig kännt mig, inför något, någonsin.
Jag måste säga det igen; jag är så jävla stolt över mig själv!
Det är något jag valt att göra helt själv, utan både stöd och hinder från nära och kära, bara en skön likgiltighet som gjort att det gått ännu bättre. Lite 'Aja, hoppas det går bra, om det nu är det du vill..' attityd.
Visst ska kanske Sebastian ha en brosch, för hade inte han gjort lumpen hade jag nog aldrig kommit på tanken. Anhörighetsdagarna var definitivt it.
men sedan vore det en lögn att påstå att han vart något strörre stöd, i'm afraid. Det är mer nu i slutet, när han faktiskt försått att jag tänker genomföra det ;P
Åter till likgiltigheten; den har fått mig så motiverad, så peppad att genomföra det, vilja klara det.
Och nu när jag klarat mönstringen, så känner jag mig relativt oslagbar.
och bara tanken på vad de anser mig vara bra nog att klara gör mig lite halvberusad av självgodhet.
Jävlar i mig, se bara:
Du skall vara intresserad av att vara arbetsledare och föregångsman. Struktur, noggrannhet, initiativförmåga samt god fysik är viktiga egenskaper för denna befattning. Resultatet av de tester och prov som du gör under mönstringen visar om du är lämplig för utbildning till troppchef.
and i'am!
vill basunera ut till hela världen hur nöjd jag är med mig själv. Men det lägger sig nog snart. Jag ska inte plåga er med det mer.
Kunde inte flyga till sthlm ikväll. sjukt irriterande.
vill sitta hos robban och anders och inte här.
Eller jo, här trivs jag bra, med min älskade pappa.
Men det hade vart skönt att vakna i sthlm.
jag måste sova. God natt.
Kommentarer:
Trackback