Förlossning

Nu är det gjort. Jag har förlöst något ut i världen. Blod, svett och tårar.
Mitt lilla fördes till en annan plats och kvar ligger jag, glad eftersom jag trodde det värsta var över.
Nu måste jag vänta på besked. Lång natt nu. Mycket, mycket lång.
Jag ska både sova och vara vaken. Samtidigt.

Hur överlever människor?


Graviditetshormonerna har fått mig att flippa ganska många gånger de senaste dagarna. Idag gjorde jag det absolut värsta flippet. Jag hoppas människor förstår att min galenskap var tillfällig.
Tror jag?

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits