i do
Jag fattar inte varför människor är ute och slamsar på fredagar? Jo, det gör jag. Det är skojsigt, socialt och omväxlande. (förutsatt att man inte bor i ett samhälle med 3000 invånare och två uteställen)
Men jag föredrar qualitytime med mig själv. Att krypa ner i mjukisarna från östersunds sjukhus, dra på sig tjocksockarna och sticketröjan och krypa ner under filten.
Att få umgås med den jag älskar högst på denna jord, utan att göra något särskilt och se ut hur som helst, säga vad än som faller mig in och
Haha, shit! Den meningen låter jag vara oskriven, för precis nu så basunerar Klara Zimmergren ut att singellivet inte är något party. Ett heltidsjobb där lönen aldrig betalas ut. Hennes längtan efter någon att ligga i en dubbelsäng och hålla någon i handen.
Älska sig själv, uppskatta sin ensamhet och inte förrän då kan man träffa någon på sina egna villkor.
Att ensamhet och sorg går hand i hand och att allt slutade lyckligt då hon träffade sin älskling.
Ja jädrar, Mia. Jag gillar dig. MEN det går ju inte att påpeka nog ofta att känna ensamhet och att vara själv är två väldigt, väldigt olika företeelser. Jag känner mig inte ett dugg ensam. Inte ikväll åtminstone. De gånger jag känner mig ensam är det mina brudar jag saknar; mina nära, nära vänner. Inte någon att hålla hand med.
Jag har dessutom svårt att sakna någon som inte finns. Att längta efter någon som inte existerar.
Nåväl. Jag orkar inte orera om det.
Vet ni vad jag ska göra ikväll?
Titta på Robins
Titta på Idol
Titta på Doobidoo
Titta på Världens konflikter
Lyssna på Fredrik Härén, Mia och Klara, Dolph Lundgren, Annika Söder, Margot Wallström m.fl på P1 sommar.
Titta på Tinkerbell, Horton who, Vicky Cristna Barcelona.
Gud vad jävla underbart. Och jag känner mig inte ett dugg ensam. Jag känner mig älskad av den viktigaste människan i mitt liv.
Men jag föredrar qualitytime med mig själv. Att krypa ner i mjukisarna från östersunds sjukhus, dra på sig tjocksockarna och sticketröjan och krypa ner under filten.
Att få umgås med den jag älskar högst på denna jord, utan att göra något särskilt och se ut hur som helst, säga vad än som faller mig in och
Haha, shit! Den meningen låter jag vara oskriven, för precis nu så basunerar Klara Zimmergren ut att singellivet inte är något party. Ett heltidsjobb där lönen aldrig betalas ut. Hennes längtan efter någon att ligga i en dubbelsäng och hålla någon i handen.
Älska sig själv, uppskatta sin ensamhet och inte förrän då kan man träffa någon på sina egna villkor.
Att ensamhet och sorg går hand i hand och att allt slutade lyckligt då hon träffade sin älskling.
Ja jädrar, Mia. Jag gillar dig. MEN det går ju inte att påpeka nog ofta att känna ensamhet och att vara själv är två väldigt, väldigt olika företeelser. Jag känner mig inte ett dugg ensam. Inte ikväll åtminstone. De gånger jag känner mig ensam är det mina brudar jag saknar; mina nära, nära vänner. Inte någon att hålla hand med.
Jag har dessutom svårt att sakna någon som inte finns. Att längta efter någon som inte existerar.
Nåväl. Jag orkar inte orera om det.
Vet ni vad jag ska göra ikväll?
Titta på Robins
Titta på Idol
Titta på Doobidoo
Titta på Världens konflikter
Lyssna på Fredrik Härén, Mia och Klara, Dolph Lundgren, Annika Söder, Margot Wallström m.fl på P1 sommar.
Titta på Tinkerbell, Horton who, Vicky Cristna Barcelona.
Gud vad jävla underbart. Och jag känner mig inte ett dugg ensam. Jag känner mig älskad av den viktigaste människan i mitt liv.
Kommentarer:
Postat av: Anonym
FAN, jag missade Robins
Trackback