Nils?!

Det här är inte roligt längre. Att blogga alltså.
Hela helgen var jag aspepp på att delge er allt galet (GALET!!) som hänt, men jag skiter verkligen i det nu.

Istället undrar jag var Nils tagit vägen. Gör inte ni det också?
Han var verkligen högaktuell tidigare och dök upp i tid och otid och förgyllde min och andras vardag.
Nu är han M.I.A.
Jag har några teorier om Nils frånvaro:
1. Han har blivit less på mig. Det gör mig förstås ledsen, men jag ser det inte som en omöjlighet. Jag kan vara väldigt gåpåig. Han har dessutom, till skillnad från den kärna av barndomsvänner jag har, rätt att göra slut utan förklaring. Jävligt trist om så är fallet, men jag kan inte annat än acceptera och gå vidare.
2. Han har skaffat brud och är den av män som går under jorden och tar tvåsamheten på alldeles för stort jävla allvar. Vi kommer inte återse honom förrän han och subban som lurat honom gjort slut. Jävligt trist om så är fallet, men jag kan inte annat än acceptera och gå vidare.
3. Något har hänt och han är ledsen. Vore ju förjävligt. Det önskar man ju inte någon. Jävligt trist om så är fallet, men jag kan inte annat än acceptera och gå vidare.
4. Han har hamnat i fängelse.
Han har kaxat och skakar nu galler. Jävligt trist om så är fallet, men jag kan inte annat än acceptera och gå vidare.

Hur som helst är han den enda som verkligen skulle uppskatta mina historier; bekräfta dem som asroliga (åtminstone låtsas riktigt jävla bra) och därmed bekräfta mig som jävligt rolig tjej.
Jag måste bekräfta mig genom någon annan i dessa tider av johanna-åkte-precis-och-jag-känner-mig-mer-ensam-än-någonsin-tidigare.

Kommentarer:
Postat av: susanne

jag kan va din nils sålänge?


Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits