mariakarlsson - my name is called religion

Nu är jag hög på jobbet.
Skulle styra undan en tant som stod ivägen; grabbed her ass.
HON blev generad. Jag log, sliskigt.

Trots att jag jobbat här i snart 8 år, till och från, så känner inte tanterna igen mig. Förklarligt. Oförlåtligt.
Vissa kan dock ibland utbrista i ett överförtjust 'Men ooh! Du måste vara Bosses dotter! Ni är så fruktansvärt lika!'
Tack. .... ..... ....... .....
För varje tant som känner igen mig bjuds jag på en story från förr.
Igår sa en tant 'Jag minns dig så väl. Du åt alltid risgryn.'
Va!? Risgryn?! VA!? va?...... Risgryn. vadå? 

Annars sa någon '..blablablabla.. less på fitta.'
Någon som inte borde säga så. Eller snarare; någon som inte förväntas säga så. Särskilt inte då konversationen är av väderslaget och man pratar över disk.

När detta yttrades började jag tänka på en av alla de kvällan jag och Z spenderade i K25's korridor.
Vi pratade fitta. Namn för fittan. Baconros nämndes.
Sen sa Z: '..fast du har ju en quornros.'

Nej? Den är inte gjord av svamp? :(