Att inte vara särskilt intressant då hjärnan är förstoppad

Jag är trött. Mentalt utslut.
 Åh vad jag älskar att sova med gott samvete; då jag vet att jag överlevt denna första av 3 miljarder skolveckor; då jag vet att första inlämningsuppgiften är färdig (och dessutom jävligt bra); då jag vet att jag inte måste göra någonting förrän måndag klockan 15:00. Jag ska dreggla så jag nästan drunknar. Drömma så jag inte hittar ut ur sömnen.
Nu tänker jag sova i två dygn, sedan ska jag vakna, köpa toalettpapper och klä på mig.

Jag älskar skiten ur mitt liv, i flera bemärkelser.

Linda åkte precis hem, vilket jag förstås inte älskar. Det har vart fabulous att ha henne här, för henne älskar jag, minsan.
Däremot har jag inte älskat att jag inte riktigt haft tid att umgås, då jag istället älskat skolan och ägnat min odelade uppmärksamhet till utvecklingsteorier och utvecklingens historia, och då främst vad Rist anser om det.
Visst, igår hann vi med stan och därefter en välbehövlig ölkväll på götgatans bästa (ehe..) tillsammans med människor som ser bra ut och får betalt för det.

Nu Greys, chibba och därefter sömn.

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits