mariakarlsson - my name is called religion

Kate Nash trallar på Debaser på Medis just nu. Jag hade gillat att vara där. Jag gillar Kate och jag gillar sthlm.
Jag gillar cocacola också. Av principskäl jag själv inte förstår mig på så gillar jag cola zero allra mest.
Jag gillar hockeykroppar, vilket tar emot att erkänna.
Jag har förnekat det så länge, åtminstone för mig själv, och än i denna dag skäms jag litet över det. Varför då?
 Ska jag vara riktigt ärlig har jag nog alltid gillat hockeykroppen och förnekade det å det grövsta under den perioden då jag lät ögonen vadra till cheapmondaykroppen istället. 
Jag minns och lever än idag efter 'Han får inte rasa' (Jag hoppas även Linnea minns innebörden av det! Du är trotsallt co-founder av uttrycket)
Cheapmonday är en fas, hockeykroppen är en livsstil.

Och det finns förstås en iallafall semi-hockeykropp vars armar jag just nu skulle vilja blli buren av. Den kroppen rasar inte i första taget, det har jag erfarat.
(Bli buren!? Pfaah!? Det finns mycket annat jag vill med den kroppen..)
(ett plus är dessutom att huvudet man får på köpet, vare sig man vill eller inte, är på denna specifika semi-hockeykropp fyllt av diverse trevligheter. Huvudet är kanske till och med anledningen att jag gillar kroppen och inte tvärtom.)
(Jag gillar parenteser)
(Ja! Bra kväll ikväll!)
(God natt)