strange combination
2007 är här. Jag är numer klassad som 20 åring när jag går på krogen och snusen har blivit dyrare.
Annars känns allt som det brukar.
In i det sista var det osäkert om traditionerna skulle brytas och inget nyårsfirande i kittelfjäll skulle bli av, men tack och lov(?) fixade det sig.
Jag, Svensson och Robban gled iväg kring 12 i lördags, sprättade en bärs och var mer eller mindre snorfulla när Sara kom för att hämta mig till taco-middagen.
Väl i kittel nyktrade jag till, snackade djupt och lugnade ner mig, medan Sara taggade till.
Vi tog oss såsmåningom till hotellet, med VIPskjuts på skotrarna, och väl där minglade jag runt som jag brukar
så sitter han helt plötsligt där, utanför en toalett, och diskuterar dinosaurier med mig.
Lyckan visste inga gränser.
Lite trist att jag väl på nyårsafton var helt besatt och terroriserade alla jag mötte och försökte pressa dem på information om var denna guds gåva till mänksligheten kunde befinna sig.
Minglade bland annat med ett helt samesläkte som hade klämt ihop sig vid ett bord.
Inga svar, dömande blickar och en nyårskyss mindre till mig.
MEN JAG ÄR NÖJD! Jag hade nöjt mig med fem minuter, jag hade tillochmed nöjt mig med att få sitta och stirra lite på honom. SÅ JAG ÄR NÖJD!
Kan faktiskt inte tänka mig ett bättre sätt att avsluta ett år på.
Värt att lägga till är också att jag hela lördagen var helt säker på att det var nyårsafton. Klockan 0000 var jag mycket upprörd för att ingen gick ut och tittade på raketerna och kysste varandra. Klockan 0230 var jag gansvka uppgiven för att jag missat tolvslaget.
Också värt att nämna är gänget i kittelfjäll som förgyllde kalasandet: Sara, Lisa och Carina.
Och i grönfjäll, där jag spenderade lite för lite tid tillsammans med Linnea, Robban, Ante, Alex och Manne.
Och resten av tussarna och snuttarna och grabbarna och lirarna. Saknade dock Jonas en hel massa. Och det hade inte vart helt fel att ha maja, johanna, lina och linnea där.
Äe, jag vet, det är inte friskt. Men tänk dig själv att Johnny Knoxville, Brad Pitt, Orlando Bloom, Adam Brody eller vem fan det än må vara, bara uppenbarar sig och har samma favoritdinosaurie som du? Man TAR JU ÄNDÅ CHANSEN! och man glömmer det bara inte och går vidare; det är en historia att berätta för barnbarnen.
Heja 2007, här kommer jag, mer nöjd än någonsin.
Annars känns allt som det brukar.
In i det sista var det osäkert om traditionerna skulle brytas och inget nyårsfirande i kittelfjäll skulle bli av, men tack och lov(?) fixade det sig.
Jag, Svensson och Robban gled iväg kring 12 i lördags, sprättade en bärs och var mer eller mindre snorfulla när Sara kom för att hämta mig till taco-middagen.
Väl i kittel nyktrade jag till, snackade djupt och lugnade ner mig, medan Sara taggade till.
Vi tog oss såsmåningom till hotellet, med VIPskjuts på skotrarna, och väl där minglade jag runt som jag brukar
så sitter han helt plötsligt där, utanför en toalett, och diskuterar dinosaurier med mig.
Lyckan visste inga gränser.
Lite trist att jag väl på nyårsafton var helt besatt och terroriserade alla jag mötte och försökte pressa dem på information om var denna guds gåva till mänksligheten kunde befinna sig.
Minglade bland annat med ett helt samesläkte som hade klämt ihop sig vid ett bord.
Inga svar, dömande blickar och en nyårskyss mindre till mig.
MEN JAG ÄR NÖJD! Jag hade nöjt mig med fem minuter, jag hade tillochmed nöjt mig med att få sitta och stirra lite på honom. SÅ JAG ÄR NÖJD!
Kan faktiskt inte tänka mig ett bättre sätt att avsluta ett år på.
Värt att lägga till är också att jag hela lördagen var helt säker på att det var nyårsafton. Klockan 0000 var jag mycket upprörd för att ingen gick ut och tittade på raketerna och kysste varandra. Klockan 0230 var jag gansvka uppgiven för att jag missat tolvslaget.
Också värt att nämna är gänget i kittelfjäll som förgyllde kalasandet: Sara, Lisa och Carina.
Och i grönfjäll, där jag spenderade lite för lite tid tillsammans med Linnea, Robban, Ante, Alex och Manne.
Och resten av tussarna och snuttarna och grabbarna och lirarna. Saknade dock Jonas en hel massa. Och det hade inte vart helt fel att ha maja, johanna, lina och linnea där.
Äe, jag vet, det är inte friskt. Men tänk dig själv att Johnny Knoxville, Brad Pitt, Orlando Bloom, Adam Brody eller vem fan det än må vara, bara uppenbarar sig och har samma favoritdinosaurie som du? Man TAR JU ÄNDÅ CHANSEN! och man glömmer det bara inte och går vidare; det är en historia att berätta för barnbarnen.
Heja 2007, här kommer jag, mer nöjd än någonsin.
Kommentarer:
Postat av: linnea
vad är det jag hör?, vem hur när berätta!!!!!
Postat av: josse
hejochhå så spännande, jag önskar dig all lycka, och hångel
Postat av: sandra
"Lite trist att jag väl på nyårsafton var helt besatt och terroriserade alla jag mötte och försökte pressa dem på information om var denna guds gåva till mänksligheten kunde befinna sig.
"
Om det är han jag tror att det är så var han i hemavan..;)
Trackback