You wanna marry me?
De betydelselösa dagarna existerar inte i er närvaro. Tillsammans med er kan jag urskilja de tidigare på håll så oskiljbara ögonblicken. Hos er så fylls de annars så anspråkslösa varadgarna med någon litet med betydelsefullt; med er.
Singularis är ett ickeexisterande faktum tilllsammans med er, tillsammans med er känner jag mig aldrig ensam.
För detta står jag inför en tacksamhetsskuld av oöverskådlig storlek för ni ger mig, sekund fr sekund, så mycket mer än ni någonsin kommer att förstå. Hur ska jag någonsin kunna tacka er för det?
Det finns inga bibelord, inga sånger, ingenting som kan beskriva min kärlek till er.
Jämförelse går inte att tala om; ni är det största i mitt liv.
Det finns så många andra, som betyder så mycket, men så finns där Ni.
Jag vill inte riktigt somna ifrån den här kvällen. Jag vill inte riktigt att det ska bli måndag och att Linnea ska flytta till andra sidan jorden. Jag vill inte riktigt att framtiden ska dyka upp. Jag vill stanna här, där bara vi tre är, för då mår jag som allra, allra bäst.
Vad jag inte kan sluta förundras över är just det faktum (FAKTUM) att inget kommer emellan, att inget får oss att göra slut, att ingen kan göra det som vi.
Det finns ingen jag ätit mig less på godis, i en stuga i skogen, tillsammans med och kommer heller aldrig att göra. Inte som när vi gör det.
Det finns ingen som kan röka in Maja i ett vindskydd som jag och Linnea kan.
Det finns ingen som kan säla nedför kittelfjälls pistar som vi , det finns ingen som kan gå upp till rektorn, det finns ingen som kan dansa, skratta, leka, äta, bajsa, ringa, sitta, titta, vilja, veta eller leva som vi, och det kommer det aldrig att göra. Inte i mitt liv åtminstone.
Vi har flyttat långt bort från varandra, och vi har plnerat att flytta ihop, och vi har bråkat och tjoat och tjimmat och slagits och dödats och levt. Överlevt. I 20 år. 19 om man hårddrar det.
That's quite some time.
Vi har åtminstone 60 år till att se fram emot, och vi börjar på lördag.
Maja och Linnea; hos er är jag hemma. Och jag låter er aldrig flytta, ur mig.
OCH så finns där en människa till, som är så mycket bättre än hon kan förstå. Som inte förtjänar något annat än det allra bästa. Vars sätt att bara vara motiverar mig att leva(!!). Och jag vill bara att du ska veta
hur viktig och betydelsefull du är. Hur mycket jag uppskattar att få vara din vän.
Linda Kämpe; du är en av tre.
these are the times of love and meaning;
ice of the heart melted away
and found the light.
these are the days of endless dreaming;
troubles of life are floating away like a bird
in flight.
these are the days.
these are the days.
these are the days.
:`)
Ni är bäst.