because I have no worries
Av statistiken att döma var intresset högt för mitt liv just efter den mytomspunna WWW-helgen.
Oväntat.
Först och främst vill jag outa att jag kan ha fått världens bästa, alternativt världens sämsta alla hjärtansdag- present, med post.
Ett rekommenderat brev nämligen, som jag ännu inte hämtat ut.
Antingen är det en brevbomb, ett kuvert med vitt pulver eller ett avklippt finger från någon jag älskar ELLER så är det biljetter till en kärleksresa från någon av alla mina beundrare.
Eller så är det något mer verklighetstroget som faktiskt är ännu bättre, och som jag väntat på ett tag, men som inte borde komma riktigt än.
Återstår att se. I eftermiddag hämtar jag ut det.
Känner mig fortfarande löjligt kärlekskrank (vilket förövrigt är ett ord jag hatar men inte orkar hitta synonymer till) av just ingen anledning alls. Det är rosabubbligt och solen skiner och fåglarna kvittrar som vilken sommardag som helst.
Det är trevligt, må jag säga, i kontrast med den cynism som annars brukar regera min vardag. (fast nej, så illa är det inte. Men det är lätt till att se till det pissiga i livet, alltför ofta)
Men så nu, denna helomvändning som sker med jämna mellanrum, då våglängden förvisso är lite för stor för att jag ska tycka att det är helt bra, men å andra sidan är det så mycket trevligare och så mycket lättare att uppskatta när man längtat efter den, när denna hökonjunktur uppstår.
Visst finns där risk för inflation och även om det är mycket kärlek, så förlorar den i värde. Man får ge väldigt mycket, men för samma vara SLASH känsla.
Men som vilken blandekonomisk inriktad politik som helst vill man motverka konjunktursvängningar. Inte för att jag är en blandekonomisk politik, men jag läser för mycket samhällsekonomi, därför gör jag dessa oförsteliga kopplingar.
Nu återstår en lång fredag. Fredagar är numera torsdagfredagar, alltså sammanskrivna som en enda lång 48 timmarsdag, eftersom jag sällan sover på torsdagnätterna numer.
Det blir mycket lättare så, och jag är alltid förvånansvärt pigg hela dagen, lagom till så ska det låta då jag ikväll tänker krypa ner i min älskade zebrasoffa , käka mina och Lindas kärleksmuffins med dumle och nutellafyllning, och sedan somna för att vakna utvilad och redo för städ och tvättlördag.
Fast kanske bäst med denna helg: MAJA OCH ANTONS INFLYTTNING I DERAS NYA LÄGENHET!
Fan vad jag är taggad.
Kära vänner, fredagen blev än bättre än vad jag trodde att den någonsin kommer att bli.
I min inkorg damp där ner ett mejl med rubriken 'klar C-uppsats'.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
'Nä men du, nu far vi hem till mig!' om tonårstjejers syn på sexuella relationer
Jag ger er ett litet smakprov;
Informanterna trodde att tjejer fortfarande begränsade sig något på grund av att man kunde få ett rykte om sig. De påpekade dock att detta var väldigt olika från person till person.
En av informanterna menade att hon personligen inte brydde sig alls om någon skulle sprida rykten om henne på grund av sexuella utsvävningar, men hon var fullt medveten om att snacket i sådana fall skulle gå.
60 sidor har jag nu att plöja igenom. Love it.
Oväntat.
Först och främst vill jag outa att jag kan ha fått världens bästa, alternativt världens sämsta alla hjärtansdag- present, med post.
Ett rekommenderat brev nämligen, som jag ännu inte hämtat ut.
Antingen är det en brevbomb, ett kuvert med vitt pulver eller ett avklippt finger från någon jag älskar ELLER så är det biljetter till en kärleksresa från någon av alla mina beundrare.
Eller så är det något mer verklighetstroget som faktiskt är ännu bättre, och som jag väntat på ett tag, men som inte borde komma riktigt än.
Återstår att se. I eftermiddag hämtar jag ut det.
Känner mig fortfarande löjligt kärlekskrank (vilket förövrigt är ett ord jag hatar men inte orkar hitta synonymer till) av just ingen anledning alls. Det är rosabubbligt och solen skiner och fåglarna kvittrar som vilken sommardag som helst.
Det är trevligt, må jag säga, i kontrast med den cynism som annars brukar regera min vardag. (fast nej, så illa är det inte. Men det är lätt till att se till det pissiga i livet, alltför ofta)
Men så nu, denna helomvändning som sker med jämna mellanrum, då våglängden förvisso är lite för stor för att jag ska tycka att det är helt bra, men å andra sidan är det så mycket trevligare och så mycket lättare att uppskatta när man längtat efter den, när denna hökonjunktur uppstår.
Visst finns där risk för inflation och även om det är mycket kärlek, så förlorar den i värde. Man får ge väldigt mycket, men för samma vara SLASH känsla.
Men som vilken blandekonomisk inriktad politik som helst vill man motverka konjunktursvängningar. Inte för att jag är en blandekonomisk politik, men jag läser för mycket samhällsekonomi, därför gör jag dessa oförsteliga kopplingar.
Nu återstår en lång fredag. Fredagar är numera torsdagfredagar, alltså sammanskrivna som en enda lång 48 timmarsdag, eftersom jag sällan sover på torsdagnätterna numer.
Det blir mycket lättare så, och jag är alltid förvånansvärt pigg hela dagen, lagom till så ska det låta då jag ikväll tänker krypa ner i min älskade zebrasoffa , käka mina och Lindas kärleksmuffins med dumle och nutellafyllning, och sedan somna för att vakna utvilad och redo för städ och tvättlördag.
Fast kanske bäst med denna helg: MAJA OCH ANTONS INFLYTTNING I DERAS NYA LÄGENHET!
Fan vad jag är taggad.
Kära vänner, fredagen blev än bättre än vad jag trodde att den någonsin kommer att bli.
I min inkorg damp där ner ett mejl med rubriken 'klar C-uppsats'.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
'Nä men du, nu far vi hem till mig!' om tonårstjejers syn på sexuella relationer
Jag ger er ett litet smakprov;
Informanterna trodde att tjejer fortfarande begränsade sig något på grund av att man kunde få ett rykte om sig. De påpekade dock att detta var väldigt olika från person till person.
En av informanterna menade att hon personligen inte brydde sig alls om någon skulle sprida rykten om henne på grund av sexuella utsvävningar, men hon var fullt medveten om att snacket i sådana fall skulle gå.
60 sidor har jag nu att plöja igenom. Love it.
Kommentarer:
Trackback